Publiceringsregler

De huvudsakliga reglerna för SVT:s publiceringsverksamhet finns i yttrandefrihetsgrundlagen, radio- och tv-lagen, SVT:s sändningstillstånd och SVT:s egna policy och rekommendationer för publicistisk verksamhet

Det är omöjligt att presentera en färdig checklista för hur publiceringsreglerna ska tolkas. Det mesta handlar om en bedömning från fall till fall. Kontaktperson är i första hand SVT:s projektledare som konsulterar SVT Programetik, SVT Juridik eller public servicebolagens språkvårdare i dessa frågor.

Sändningstillståndet utgör grunden för verksamheten

SVT är ett public service-företag eller, med ett svenskt uttryck, ett tv-företag i allmänhetens tjänst. Det betyder bland annat att:

  • Hela landets befolkning ska ha tillgång till ett mångsidigt programutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet i alla programgenrer.
  • Relationen mellan SVT och staten (regering och riksdag) är reglerad och att SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.
  • Det vi publicerar ska följa bestämmelserna i sändningstillståndet.

Opartiskhet och saklighet

I SVT:s sändningstillstånd anges att Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i televisionen.

Kravet på saklighet består av tre delar:

  • Uppgifterna ska vara sanna, faktakontrollen är avgörande.
  • Uppgifterna ska vara relevanta för det valda ämnet och inte ofullständiga.
  • SVT ska sända en rättelse om en felaktig uppgift förekommit i ett program. Observera att kravet också gäller det som visas i bild!

Kravet på opartiskhet innebär att en utpekad part som utsätts för kritik eller allvarliga anklagelser måste ges möjlighet att försvara sig. Genmäle ska beredas i efterhand om det är befogat och en begäran om genmäle ska behandlas skyndsamt.

Kontroversiella ämnen får inte skildras på ett ensidigt sätt om det inte klart framgår av programmets inledning vilken infallsvinkel det har. Balansering kan också ske med ett annat program som man hänvisar till.

Reportrar, programledare, och andra som genom sin ställning uppfattas som företrädare för SVT får inte ta ställning i kontroversiella frågor.

Demokratiska värden ska försvaras

Det finns ett viktigt undantag från opartiskhetskravet:

SVT och dess programledare, reportrar med mera ska i sin programverksamhet hävda det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet

(den så kallade demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen).

Bestämmelsen innebär en skyldighet att markera ett avståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska uttalanden och att verka för att rasfördomar, våld och brutalitet bekämpas.

Jämställdhet mellan kvinnor och män ska hävdas.

Respekt för privatlivet

”Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.”​​

Detta är en grundläggande publicistisk princip. Den har under många år varit en av de mest centrala bestämmelserna i SVT:s sändningstillstånd. Sedan 1 januari 2021 prövas den av Allmänhetens medieombudsman (MO). MO prövar om det skett en oförsvarlig publicitetsskada.

Avsikten med principen är att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas exempelvis i fall av namnpublicering i samband med brott eller misstanke om brott och vissa andra former av uppgifter som kan vara nedsättande för den enskilde. I det enskilda fallet kan många olika faktorer ha betydelse. Generellt kan dock sägas att personer med en maktställning i samhället får ”tåla” mer negativ publicitet än andra. Det allmänna intresset är inte detsamma som ett nyfikenhetsintresse hos publiken – frågan är om hur viktig informationen är för att publikens förståelse av samhället och möjlighet att agera som medborgare.

Även om inte namn och bild publiceras kan ändå ett intrång i privatlivet ske. Personen kan bli igenkänd för en större krets än den som redan känner till förhållandena genom röst, bilder på hus, uppgifter om ort och anställning mm.

Det är inte bara den person som framträder som kan få sitt privatliv kränkt. Även anhöriga eller andra som omtalas kan drabbas.

Särskild försiktighet måste iakttas vid känsliga ämnen och när minderåriga är inblandade.

Det finns lagregler som skyddar den personliga integriteten, bland annat genom bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen om förtal. Om man i samband med en produktion tror att det förekommer förtalsuppgifter i material som är tänkt att publiceras i SVT ska den ansvarige utgivaren informeras om detta för att kunna ta ställning till om publicering ska ske.

Ansvar för svenska språket

Enligt sändningstillståndet har SVT särskilt ansvar för svenska språket och dess ställning i samhället:

Språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. SVT ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på det svenska språket.

SVT hanterar all översättning och svensktextning av programmen.

Använda dold kamera och dold ljudupptagning

I svensk rätt finns inget generellt förbud mot att filma med dold utrustning, men det kan till exempel vara förbjudet enligt lagen om allmän kameraövervakning.

Upptagning av ljud med dold utrustning kan under vissa förutsättningar vara olaglig. Även om användandet av dold utrustning inte skulle vara olagligt, är SVT:s policy sedan långt tillbaka att detta bör ske med mycket stor restriktivitet.

Kontakta din projektledare för att införskaffa godkännande om att använda dold kamera och/eller dold ljudupptagning.

Mediets genomslagskraft

Skrivningen i sändningstillståndet om mediets genomslagskraft tillämpas på våldsskildringar och program eller inslag som kan anses vara kränkande mot något av könen eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning.

Den tillämpas också på sådant som kan uppfattas som förhärligande av brottslingar eller uppmaning till brott eller farligt beteende. Bestämmelsen innebär också ett krav på varsamhet vid skildring av bruket av olika gifter som alkohol, tobak och narkotika. Särskild varsamhet krävs i program som ska sändas vid tidpunkter när barn kan tänkas titta på tv. Tillämpningen av bestämmelsen är betydligt mildare om det är fråga om program eller inslag med en satirisk eller skämtsam karaktär.

Sändningstillståndet tillämpas också för visst material online

Granskningsnämnden för radio och tv prövar i efterhand om SVT följer bestämmelserna i sändningstillståndet och radio- och tv-lagen.

Trots att en stor del av innehållet på svt.se inte kan prövas av granskningsnämnden förväntas SVT följa samma regler på webben som i tv-rutan. Livesändningar och beställ-tv (inslag och program med rörliga bilder på SVT Play) kan prövas enligt radio- och tv-lagen.

Våldsskildringar

SVT har en skyldighet att varna för våldsskildringar och pornografiska skildringar, oavsett typ av program eller tidpunkt för sändning.

Detta ska ges muntligt av programpresentatören, nyhetsprogramledaren eller reportern i ett inslag. Särskild varsamhet med vålds- och sexualskildringar ska iakttas på tidpunkter när barn kan tänkas titta på tv (tolkas som före kl. 21.00). Varning ska ske både i linjär-tv och på SVT Play. Grova våldsskildringar och våldspornografiska inslag får över huvud taget inte sändas.

Radio- och tv-lagen bestämmelse om att skydda barn för att ta del av våldskildringar gäller även för rörligt bildmaterial på svt.se (”beställ-tv”), bland annat SVT Play. Där sägs det att programmen inte får tillhandahållas på ett sådant sätt att det finns en betydande risk att barn kan se programmen.

SVT har som policy att också varna för andra scener som kan verka skrämmande eller obehagliga, som till exempel operationsscener eller bilder från olycksplatser.